
Ångkvarnen brinner
Det är lördagen den 6 juli 1935. Karl är precis på väg att avsluta sitt arbetspass som målare när han kommer åt ett kärl på ett olyckligt sätt och råkar spilla ut linolja på golvet. Han torkar upp oljan med en trasselsudd han har hängandes i bältet och kastar sedan det linoljeindränkta tygstycket i ett hörn.
Han längtar verkligen efter att få ta helg. Tänker inte på hur brandfarlig linolja kan vara, på hur trasselsudden ser ut som en skräphög och hur andra arbetare snabbt fyller på. Snart döljs linoljetrasan helt av gammal säckbråte. Han tänker inte heller på hur kvavt det är inne i det avskilda rummet eller på det torra virket som ligger precis bredvid sudden och lätt kan ta eld. Och han tänker framför allt inte på att just nu är hela sprinklersystemet, som kan släcka bränder, bortkopplat just på grund av ombyggnationerna som görs i byggnaden. Istället går målare Karl hem och tar helg.
Men det blir ingen lugn helg i Kalmar, inte för någon, och speciellt inte för brandkåren. För den där trasselsudden tar eld och det sprider sig snabbt till det torra virket, till övriga rummet, ut i nästa rum och vidare i byggnaden. Vid fyratiden på eftermiddagen slår man larm och en halvtimme senare är brandkåren på plats. Alla lokaler i byggnaden måste omedelbart utrymmas!
Nu härjar elden på de tre översta våningarna. Fabrikens stora maskiner faller tungt när trägolven ger vika. Den tjocka svarta röken förmörkar himlen för Kalmarborna och syns flera mil bort. Trots att över trehundra man, såväl brandkår som frivilliga, engagerar sig i släckningsarbetet går det inte att begränsa elden, som sprider sig. Nu är inte bara kvarnen i fara. Taket på ett närbeläget trähus fattar eld. Inte det också!
Efter stora kraftansträngningar får man stopp på i alla fall den faran. Vid åttatiden anländer förstärkning, brandmän från Karlskrona. Nu rasar ytterväggarna ut mot gatan. Elden bekämpas med närmare trettio slangar, som tas från brandposter runt om i staden. Men vattentrycket är så dåligt att man via allmänna radion måste gå ut och be allmänheten att “i minsta möjliga mån använda vatten nu”.
När elden väl är släckt finns det inte mycket kvar av kvarnen. Nu tar istället ett gediget utredningsarbete vid. Hur kunde det ens börja brinna? Och det är då, efter flera veckor av förhör med personalen, som den där bortkastade trasselsudden uppdagas. Enligt ångkvarnens ledning handlar det om den mänskliga faktorn, sådant som händer. Kvarnen var dessutom försäkrad för 11 miljoner kronor.
Försäkringsbolaget tar inte lika lätt på skuldfrågan. De väljer att stämma målare Karl för att ha brutit mot gällande brandordning och han döms till att betala 150 kronor i böter och ett skadestånd på 1,7 miljoner kronor till försäkringsbolaget. Arbetskamraterna rycker in och hjälper till med böterna. Och att Karl ska lyckas arbeta ihop nästan två miljoner kronor, ens under sin livstid, faller på sin egen orimlighet.
Kvarnen då? Ja, redan natten mot måndagen börjar nybyggnationen att planeras. En ”ultramodern kvarn i järn och betong” informerar Kalmar ångkvarns ledning om i tidningarna.
Sidan publicerad av: Destination Kalmar AB