
Kalmar Slott
– Oavsett vem ni tycker bär ansvaret för att slottsvallen har rasat så vet ni vad kung Johan har sagt. Han har fullt förtroende för mig som byggmästare.
– Det kanske han har. Men utredningen visar att raset inte var vallmästarens fel. Utan ert. Men ni verkar ha varit mån om att hinna smöra in er hos kung Johan ordentligt innan utredningen blev klar och vi fick veta vem som orsakade raset.
– Hmpf! Kung Johan är allt för medveten om mina fördelar som byggmästare. Jag är mycket eftertraktad och hans höghet vet att värdera mina tjänster.”
Byggmästare Johannes Baptista Pahr vänder på klacken och lämnar slottets ståthållare stirrandes efter honom, med ilsken blick och knutna händer. Det här är varken första eller sista gången de har en konflikt.
Året är 1573 och Gustav Vasas son Johan den tredje är kung i Sverige. Och han är mycket förtjust i Kalmars Slotts nya byggmästare från Tyskland, Johannes Baptista Pahr. Lika förtjust är inte slottets ståthållare.
Men vi tar det från början: Redan på mitten av 1100-talet byggdes ett försvarstorn på den plats där Kalmar Slott nu ligger. Ungefär 100 år senare, i slutet av 1200-talet, lät Magnus Ladulås bygga en borganläggning med ringmur och torn runt den gamla kastalen. Just då var det Sveriges modernaste fästning. Det var också en stark försvarsanläggning; gränsen mot Danmark låg under flera hundra år bara några mil söder om Kalmar eftersom Skåne, Blekinge och Halland tillhörde Danmark fram till 1658. Kalmar ansågs vara ett så strategiskt viktigt fäste att det kallades för Rikets nyckel.
Men det var inte förrän på 1500-talet som slottet började få sitt nuvarande utseende. Det var då Gustav Vasa drog igång de omfattande moderniseringarna. Murarna behövde förstärkas; de var byggda för att stå emot medeltida krigföring, men skulle knappast klara sig länge om de tvingades konfrontera 1500-talets kanonader. Kungens tyska byggmästare Jakob Richter fick uppdraget och fästningen utökades med både vallar och kanontorn. Självklart måste också insidan rustas upp; en ny kungsvåning byggs och för att skapa kungstrappan dit upp, alltså slottets huvudtrappa, hämtar man gamla gravstenar från en kyrkogård i närheten, som får agera trappsteg.
Våren 1558 blir Kalmar dessutom permanent residensstad för Gustav Vasas äldste son, tronföljare hertig Erik, och nu om något intensifieras byggnationen. Erik vill omge sig med all den ståt och renässanskultur som går att uppbåda. Nu samlas lärda herrar och en stor del av det svenska hovet här. Konsthantverkare får till uppgift att arbeta på slottets interiörer. Musiker anställs för att hovfesterna ska bli tillställningar som imponerar på de utländska gästerna. Alla dessa nya människor och uppdrag innebär ett betydligt uppsving för Kalmar som stad.
Lagom till att Gustav Vasa dör och Erik den fjortonde blir kung bryter det Nordiska sjuårskriget ut och Erik blir tvungen att ytterligare stärka slottets försvar. Men ibland räcker det inte att försvara sig mot yttre fiender. Snart har Eriks lillebror Johan lyckats avsätta sin storebror och själv ta tronen. Och när det väl sluts fred igen kan Johan ta sig an upprustningen av Kalmar Slotts interiör. Något han gör med glädje – och öppen penningpung. När så byggmästare Richter går bort passar Johan på att rekrytera även sin nya byggmästare direkt från Tyskland. Johannes Baptista Pahr tar med sig sina bröder, Dominicus och Franciskus.
Nu ska här byggas och inredas. Brunnsöverbyggnaden på inre borggården, nya fönster, en sal med gulddekorerat innertak och slottskyrkan – här sparar man inte på detaljerna. Johan den tredjes ombyggnationer av Kalmar Slott slår besökarna med häpnad. De som har hand om ekonomin är inte lika imponerade och där har vi ytterligare en konflikt mellan Johannes Baptista Pahr och ståthållaren på slottet:
– Kan tysken inte hålla ordning på räkenskaperna?, menar ståthållaren.
– Som konstnärlig ledare ska inte jag betungas med att föra räkenskaper. Det kan underbyggmästaren göra, säger Pahr i sin tur.
Till slut återvänder byggmästare Pahr hem till Tyskland och det blir hans bröder Dominicus och Franciskus Pahr som fortsätter arbetet på Kalmar Slott. Men det dröjer inte länge förrän Johan den tredje lyckas övertala Johannes Baptist Pahr att återvända till Sverige igen. Den här gången för att ta sig an Älvsborgs fästning.
Sidan publicerad av: Destination Kalmar AB