Lars lägger Kronanpusslet

Utställningen om Regalskeppet Kronan utvecklas hela tiden. I fyra decennier har dykningar gjorts vid vrakplatsen och steg för steg har arkeologerna fått veta mer om skeppet och om människorna som levde ombord. Undersökningarna leds av Lars Einarsson, som är historiker och marinarkeolog.

När Kronan sjösattes 1668 var hon det största fartyg som någonsin hade byggts i Sverige. Skeppet var 53 meter långt, 13 meter brett och hade en besättning på 850 man. Bara ett fyrtiotal av dem överlevde när fartyget exploderade och sjönk i ett dramatiskt sjöslag 1676. Inte förrän långt senare, närmare bestämt den 8 augusti 1980, hittades vraket.

– Det var på initiativ av Regalskeppet Vasas upptäckare, Anders Franzén, och till sin hjälp hade han dykande ingenjörer. Deras kunskap var nödvändig för att Kronan skulle kunna hittas på 26 meters djup sex kilometer öster om Öland, berättar Lars Einarsson.

När gjordes de första dykningarna vid vrakplatsen? Och hur länge har du varit med?

– Undersökningarna av Kronan påbörjades 1981. Jag anställdes 1982 och på den vägen är det!

Var är det som gör jobbet så spännande?

– Jungfrulig information. Vrakplatsen visar ett fryst ögonblick av vår historia, orört av mänsklig hand på havets botten. Det är fantastiskt att få vara med och skapa ny, unik information. Kronan är ett unikt varumärke, inte bara i Kalmarregionen utan även i Sverige och världen.

Nu närmar ni er de sista dykningarna. Hur vet ni att det är dags?

– Det görs en totalundersökning av vraket och nu är nästan hela ytan utgrävd, det är bara fem procent kvar. Det mesta arbetet som återstår är dokumentation och provtagningar för att kunna göra olika typer av analyser, till exempel för att få veta skeppsvirkets ålder. Sedan fyra år tillbaka har vi också haft förmånen att samarbeta med Försvarsmakten med ubåtsbärgnings- och dykfartyget HMS Belos som arbetsplattform. Det gör att vi kan jobba med mer avancerad dykteknik, vilket gör det möjligt att jobba längre tider på botten och även utföra mer riskfyllt arbete, till exempel att gräva under den plant liggande babordssidan.

Vilket är det mest spännande fynd du har varit med och bärgat?

– Att ha fått förmånen att leda arbetet och medverka till att lägga det stora ”Kronanpusslet” av tusentals föremål och arkivuppgifter är absolut viktigast och roligast. Eftersom skeppet exploderade är vraket ganska sargat, men ändå lyckas vi skapa en helhetsbild.

– Om jag ändå ska nämna ett enskilt fynd måste det bli Sveriges största skatt av myntat guld, som jag var med och hittade under mitt första år 1982. Det är en oförglömlig upplevelse. Lite klichémässigt kanske, men jag tror ändå att en sådan upptäckt aldrig går en arkeolog förbi utan gåshud.

Finns det något fynd som har varit överraskande?

– Det är framför allt fynden av saker som man inte trodde skulle finnas ombord på ett krigsskepp; smycken, böcker och medicin som har bevarats. Och givetvis den ett hekto tunga magnifika guldskeden.

Vad innebär det att Kronan är ett slutet fynd?

– Det innebär att fyndet i sin helhet kommer från ett och samma ställe och en och samma tidpunkt. Alla fynd hör därför ihop. Dessutom vet vi den exakta tidpunkten när Kronan sjönk; mitt på dagen torsdagen den 1 juni 1676. Alltså kan vi koppla alla fynd till ett exakt tillfälle och veta att alla föremål har förvarats eller använts i samma miljö.

Utställningen på länsmuseet utvecklas hela tiden. Vad händer härnäst?

– Vi har bland annat skapat mer upplevelseeffekter med ljud, ljus och bild. Vi förstärker även det som är den unika basen i utställningen, det vill säga föremålen från havets botten och de berättelser som kommer ur dem, om deras ägare, historia och användningsområde. Senast skapade vi temat ”Gåtor och fragment” som presenterar föremål som är lite mystiska och i flera fall okända för oss.

• Utställningen om Regalskeppet Kronan Länk till annan webbplats.
• Familjeutställningen Superkronan Länk till annan webbplats.
• Kalmar läns museums podcast Länk till annan webbplats.
• Kalmar läns museum Länk till annan webbplats.