Saras tips för en vinterhelg

Sara Zetterström, iklädd mössa och solglasögon, står framför Kalmar Slott i ett vinterlandskap

Sara Zetterström lekte gäst i sin egen stad under en vinterhelg.

Vad kan du hitta på i Kalmar under en vinterhelg? Följ med Sara Zetterström när hon leker gäst i sin egen stad.

Artikeln är en del av ett betalt samarbete, men det är Sara själv som har valt vilka platser och aktörer hon vill tipsa om. Det är också Sara som står bakom text och bilder i artikeln.

Kalmar konstmuseum med snö runt omkring

Sommarstad i all ära men man ska inte förringa små kuststäder off season. Välkommen på en vinter-weekend i min hemstad Kalmar.

Lillsyrran skulle komma på besök från Skånekusten och vi hade planerat för en riktigt mysig unn-helg bara hon, jag och barnen. Så vaknar de upp sjuka på avresedagen, vilket antiklimax! Hotellet var bokat och restaurangerna likaså, så istället för släkthelg med småkusinerna blev det en otippad familjehelg på hemmaplan tillsammans med min man Jesper och vår dotter Boo.

På grund av pandemin är det ganska många saker som Boo inte har gjort på flera år och rent av inte ens minns, vilket gjorde det extra roligt att planera helgen. Egentligen skulle vi besökt slottet eftersom det är en fullträff för fem- och treåringar (kusinerna) men nu fick vår tioåring själv välja vilken utställning vi skulle besöka och då blev det Kalmar konstmuseum till föräldrarnas stora lycka. Där visas nu Sydosten United 2022 och fotoutställningen Bilderna berättar.

Sara och Boo står med ryggen till och tittar på konst som hänger på en vägg

Sydosten är en jätterolig utställning då det är konst- design-, slöjd- och konsthantverk av lokala formgivare från Småland, Blekinge och Öland som ställs ut. De flesta är till salu och priserna varierar från några hundralappar till nästan miljonen. Jag besökte Sydosten tidigare i höstas och kärade ner mig i ett textilt konstverk vilket ledde till min första orange plupp på en konstutställning. Boo viskade halvhögt ”Den var inte värd så mycket” till Jesper och tyckte väl att jag rimligen mycket hellre skulle lagt pengarna på en ponny. Av barn och fylltrattar får man den ofiltrerade sanningen.

En port till ett äldre trähus

Efter en dryg timme på museet var vi riktigt fikasugna och jag fick välja mitt älsklingsställe nummer ett – Kullzénska. Mitt i centrum på Kvarnholmen ligger denna pärla. Historien säger att när den moderna gallerian skulle byggas så köptes alla de gamla fastigheterna ut i början på 1960-talet, men syskonen Signe och Henning som ägde det Kullzénska huset vägrade sälja trots flera anbud. Huset har nu stått där i 250 år, som en vacker träkontrast till det kantiga Kvasten-byggnaden.

Syskonens ägarlägenhet på övervåningen är det som idag är kaféet med sina många små rum i fil och tidstypisk inredning. Trots att jag själv inte kan äta gluten sen flera år tillbaka så vet jag precis hur ljuvligt goda frukt- och bärpajerna är! Avnjutes bäst varm med vaniljsås OCH en kula vaniljglass. Lyllos Jesper som fick en, men den glutenfria chokladkakan var också smarrig.

Boo och Sara åker skridskor i skymningen. En ljusslinga lyser upp skridskobanan.

När vi fikat klart checkade vi snabbt in i det bokade rummet på Slottshotellet för att kunna byta om inför nästa vinteraktivitet. Vi hade nämligen sneglat på isrinken som byggts upp på Stortorget sedan några veckor tillbaka. Eller is och is, på dessa södra breddgrader är det plast man kör skriller på men väl värt efter några år av milda vintrar och då allmänhetens åkning i ishallen fått stå tillbaka för covid-19.

Det var verkligen jättemysigt att åka skridskor mitt i stan mellan domkyrka, rådhus och stadshotell när mörkret låg tungt och ljusslingor lyste upp banan. Har man inte egna skridskor kan man låna till hela familjen på Fritidsbanken som har öppet på vardagar. När fötterna till slut protesterade mot kylan köpte vi med oss lite snacks på vägen och myste på hotellrummet innan kvällens middag.

Sara, Jesper och Boo kliver in i en port. Ovanför lyser en skylt med namnet Ernesto.

Världens mest burna barn, Boo, kollade upp att det bara skulle ta 9 minuter till fots till restaurangen. Efter en rask promenad förbi det smyckade gamla vattentornet landade vi på en av våra favorit-italienare, Ernesto Ristorante. Tryffel- och sparrispastan är himmelsk men tyvärr var den glutenfria pastan slut (jag började nästan gråta av besvikelse) men Ernesto himself uppmuntrade mig snabbt att ta risotton och det gjorde jag. Boo åt svampravioli och Jesper hivade än en gång hem vinstlotten med tryffelpastan. Vi åt oss så mätta att vi inte orkade efterrätt och det har nog aldrig hänt tidigare. Hemvägen till hotellet gick fort eftersom vi rullade fram. Det är något jag älskar med lite mindre städer, närheten till allt, rullavståndet liksom!

Sara, Jesper och Boo sitter i hotellsängen och spelar spel.

Jag kan sakna ett hotell med det lilla extra i Kalmar, men med sitt läge på södra sidan av järnvägen är det nog ändå på Slottshotellet vi har ätit flest hotellsöndagsfrukostar, där våra bröllopsgäster smugit in på morgonkvisten och där julfirande syskon har bott. Vi bodde i lilla junior-sviten, där Boo nöjt camperade i glasverandan och kunde sova utsträckt som en sjöstjärna i bäddsoffan nu när kusinerna inte kom och sov skavfötters. Frukostbuffén bjöd på Nutella-pannkakor till vissa och krämig äggröra och mackor med extra allt till andra.

Sen maxade vi hotellmyset innan utcheckning med att spela Rita & gissa som vi hade packat med. Ett otroligt roligt sällskapsspel där man på tid ska illustrera saker eller händelser och motspelarna ska gissa ordet. En klassisk omgång för många år sedan är när jag fick ordet ”träd” och Jesper fick ”myteri”. Kul att spela med hela familjen och kategorin ”böcker & filmer” modifierade vi till sånt som alla spelare hade en chans att känna till.

en vegetarisk pizza

Helgens sista bokning var söndagslunchen på Kallskänken. Pizza- och glassbuffé, familjen Pizzaströms våta dröm. Och gissa vad, precis allt jag ville ha fanns glutenfritt! Ett klockrent koncept som passar lika bra till barnfamiljen (halva priset för barn) och de gäster som jag antog hade haft en väldigt sen kväll på krogen kvällen före.

Sara iklädd mössa är på väg ned i vattnet. Jesper står på bryggan med en morgonrock redo.

Något jag sett fram mest emot var att ta med syrran på ett avslutande dopp i Kalmarsund. Kalmar har ett antal bryggor med stege kvar över vintern men jag valde ändå bryggan i Långviken som jag badar vid nästan varje vecka vintertid.

Både Jesper och Boo deklarerade snabbt att de inte var särskilt badsugna och vi kom överens om att de skulle hoppa i om solen sken. Solen kikade faktiskt fram under frukosten men sen lyste den notoriskt med sin frånvaro så jag fick ta doppet själv. Jesper kan inte fatta att man frivilligt, utan bastu, tar ett isdopp men för mig är det som ren och skär meditation.

Om du är ovan vinterbadare men vill testa så rekommenderar jag badskor och/eller ett sittunderlag att stå på på bryggan, handskar, mössa och något varmt att dricka efteråt. Fokusera på att få kontroll på andningen och njut av endorfin- och adrenalinskjutsen efteråt!

I länklistan hittar du en lista på bryggor med stegen kvar under vintern.

Det var verkligen jättemysigt att åka skridskor mitt i stan mellan domkyrka, rådhus och stadshotell när mörkret låg tungt och ljusslingor lyste upp banan.

Sara Zetterström

Senast uppdaterad:
Sidan publicerad av: Destination Kalmar